Att ta jaktlicens

Om man vill ge sig ut och jaga i skog och mark och ha fördel att använda jaktvapen, måste man ta jägarexamen. Det innebär att man studerar ett antal timmar och gör ett teoretiskt prov samtidigt som man lär sig skjuta. För att ha tillstånd att hantera ett gevär eller vapen, måste man även göra praktiska prov som innebär att man visar sin färdighet med hagelgevär och kulgevär. Kulgeväret sker dessutom både för högvilt och som grundprov.

Teori och praktik

Det teoretiska kan man välja att studera antingen på egen hand eller via Studiefrämjandet som lärarledda kurser. Men om man föredrar att köpa boken själv kan man läsa i hemmets lugna vrå och sedan kontakta en provledare där man har lärt sig att skjuta, dvs på skjutbanan. Dock ska man undvika kursledare och institut som säger att alla blir garanterat godkända eller att böcker och material inte behövs. Bäst är att kontakta Svenska Jägarförbundet och se vilka aktörer de godkänner och välja en av dem.

De praktiska proven gör man med en ledare på skjutbanan.

Jaktkort

Förutom licensen måste man även betala ett statligt jaktkort för att få tillstånd att jaga. Det kostar ca 300 kronor per år.

Categories: Jakt

De många jaktvapen som funnits

Bågjakt

Detta är helt enkelt jakt med pilbåge. I USA och Kanada är det fortfarande stort, men i Sverige förbjöds det redan 1938, trots att det är en gammal jaktmetod. Nu försöker man ta upp det på nytt med moderna bågar givetvis och många ansökte om tillstånd, bara för några år sedan. Dock har inget beslut tagits än av Naturvårdsverket.

Bågjakt förekommer emellertid i många andra europeiska länder, bl.a. när man jagar bävrar eller fisk. Då används även en lina eftersom bytet lätt kan försvinna med strömmarna. Den vanligaste bågen heter krafthjulsbåge som är enkel att hålla. Förr i tiden användes armborst som är betydligt mer otympliga.

Jakt med vapen

När det gäller jakt med skjutvapen, finns det några vanliga modeller att välja mellan. Man brukar tala om främst tre jaktvapen.

  • Kulgevär
  • Hagelgevär
  • Enhandsvapen

Enhandsvapen används ofta för mindre djur och djur i gryt. Kulgevären används olika beroende på i vilken klass viltet befinner sig i. För riktigt högvilt som björn och älg får halvautomatiska kulgevär användas om de högst har två patroner. Om man vill informera sig om vilt och vapen finns fakta att få om alla arter.

Fällor

Man brukar vanligtvis tillverka fällor själv men de finns även att köpa. På Naturvårdsverkets hemsida kan man läsa om alla lagliga fällor som får tillverkas och vilka som inte längre är tillåtna. De flesta fällor brukar man använda vid fågeljakt som exempelvis slagnät för hök och skata eller fångstburar för fasaner och orrar. Men det förekommer också fällor för grävling och mård samt rödräv och mink.

Varje fälla man använder ska följa instruktionerna noggrant och inte orsaka lidande för djuren. Det finns två typer som antingen dödar djuret eller fångar in det. Vissa fällor kräver utbildning men det brukar räcka med jaktkort. Jägarexamen krävs vanligtvis inte.

Categories: Jakt

De bästa jakthundarna

Jakt har sedan länge bedrivits med hundar som har blivit framavlade för att anpassas efter olika byten och vilt. Många av jaktraserna brukas numera enbart för sällskap, men i grund och botten är många raser skapta för att assistera en jägare på olika vis.

Terrierna

Terrierna härstammar främst från Storbritannien när man kom underfund att de var skickliga medarbetare vid småviltsjakt, både ute i skogarna och hemma vid gården för att jaga bort råttor och ohyra som försökte ta sig in i husen. De är små med en enorm energi och vill gärna försvara sitt revir och hjälpa till.

Jack Russel-terriern är ett typexempel på en god och sprallig jakthund som älskar att driva ut bytet och lämpar sig som grythund. Även tysk jaktterrier och tax har lätt att gå ner i gryt men lämpar sig även som drevhund genom att störa bytet.

Stövare

Stövarna är bra som drevhundar samt till sök och spår. Man kan t.ex. tala om Hamiltonstövare, Gotlandstövare och finsk stövare som räknas som en av de pålitligare raserna inom gruppen. De passar bra till att jaga hare och räv samt rådjur genom att de först spårar upp viltet för att sedan driva det närmare jägaren.

Retrieverhundar

Labradoren, long coated retrievern och golden retrievern är alla snälla och vänliga raser som dock älskar att apportera i vatten, vilket gör att de är perfekta till fågeljakt och som eftersökshundar.

Settrarna

Som stående fågelhund brukar man använda engelsk setter eller irländsk setter. De är eleganta, smala och ordentligt uthålliga. Man brukar prata om stående respektive skällande fågelhundar och settrarna är framför allt en stående fågelhund som ska fatta stånd och resa viltet.

Settrarna är mycket vänliga och nyfikna hundar som däremot kräver mycket motion och träning samt dressyr och lydnad.

Älghundar och hundar som specialiserar sig på rovdjur

De hundraser som används vid älgjakt, tillhör de äldsta raserna då älgjakt och jakt på högvilt är en gammal jaktmetod. De vanligaste raserna är karelsk björnhund, den svenska jämthunden och lajkorna. De tillhör allihopa gruppen nordliga jaktspetsar och är modiga, robusta och har mycket bra orienteringssinne. Dessa raser är mycket krävande och vill gärna jaga och arbeta. De används främst för löshundsjakt, vilket innebär att den letar upp bytet och signalerar till jägaren att det finns något att hämta.

Categories: Jakt

Olika typer av jakt

I alla tider har människan jagat för att få föda, hudar eller troféer men även för att döda skadedjur som inkräktat på de egna djuren som t.ex. räv eller varg. Från början användes spjut eller pilbåge samt fällor och nät för att fånga in djur och sedan döda dem på plats. Numera brukar människan oftast jaktvapen även om fällor också förekommer. Jaktetiken på olika vilt är grundligt omdiskuterad och metoderna som förekommer tas ofta upp som hett ämne.

Det finns flera olika jaktmetoder som sträcker sig till olika vilt och här nedan följer en liten sammanfattning av de vanligaste.

Drevjakt

Drevjakten förekommer på olika sätt. Förr i tiden kunde man använda människor till att driva bytet mot skyttarna genom att föra oväsen med olika redskap som skramlor eller helt enkelt med sin egen röst. Men det vanligaste hjälpmedlet idag är hunden som med sitt skall och irriterande sätt, lockar in bytet mot jägaren eller fällan.

Drevjakt används mycket på hjort och vildsvin men även rävjakt är vanligt och ibland gäller det även älg.

Grytjakt

När man vill få ut vilt ur sina gryt eller hålor, används vanligen en jakthund som går ner i grytet och jagar ut bytet. Djuren som jagas är vanligtvis grävling, räv eller kanin, dvs småvilt och de vanligaste hundarna som dessutom är framavlade för att gå ner i gryt är terriers, taxar och bassethundar. De är små och ettriga och är inte rädda för att besöka boplatserna.

Grytjakt brukar dock ta längre tid än vanlig jakt, men anses emellertid som en skonsam metod, då djuret inte behöver lida eller bli nervösa för lång tid, som exempelvis vid jakt med fällor. Det är också enklare att inte ta miste på byte, då man vet att just i detta gryt finns den typen av vilt man är ute efter. När man är ute i skogen på måfå, kan det lätt hända att man siktar på fel djur eller att olyckor inträffar.

Skyddsjakt

Vid skyddsjakt är målet egentligen att skydda platser eller föremål av mänskliga intressen som riskeras att förstöras eller dödas (om det gäller andra djur) av vilt. Normalt måste man följa lagen för jaktsäsong eller fridlysta arter, men under skyddsjakten gäller inte det. Det kanske beror på att en djurart har blivit alltför många och orsakar trafikproblem eller dylikt. Då behöver man skjuta av några individer i beståndet.

Skyddsjakt kan i vissa fall enbart förekomma under en viss del av året om det gäller speciella rovdjur, men djur som råttor och vildkaniner får skjutas året runt. Rovdjur som angriper andra djur som hålls av en ägare, t.ex. på en gård, får skjutas direkt och behöver inte följa några regler vad gäller tidpunkter.

Småviltsjakt vs högviltsjakt

Högvilt är en beteckning och ett samlingsnamn på större eller ”ovanligare” djurarter som enbart får skjutas med ammunition av klass 1. Exempel är varg, björn, vildsvin, knubbsäl och myskoxe.

Småviltsjakt är istället jakt på de lite mindre djurarterna som hare, grävling, rådjur och räv samt fågel.

Categories: Jakt