Björnen har genom historien jagats i ganska omfattande utsträckning av människor. Det var framförallt på grund av björnens päls och dess kött som den jagades (trots att björnkött innebär en viss hälsorisk, då björnar kan ha trikiner – björnkött bör därför alltid undersökas och testas av en veterinär innan det intas). Det har dock även funnits andra anledningar till att björnen har varit ett lockande jaktbyte; dess klor och tänder har till exempel använts som smycken, och i Kina anses galla från kragbjörnen ha en läkeeffekt, och används i kinesisk medicin. Ytterligare en anledning till att björnar har jagats och skjutits är att de har orsakat skada på människors egendom, till exempel genom att attackera boskap. Bor man i ett område där man vet med sig att det förekommer björn, och man till exempel har får på bete, är det alltså viktigt att ha ett ordentligt fårstängsel runt inhägnaden, både för att hålla fåren inne och för att hålla björnen ute.

Jakten, i kombination med andra faktorer, har dock gjort att björnen idag är fridlyst i Sverige, vilket gör att man inte godtyckligt kan skjuta en björn som man tycker inkräktar på ens område. Istället får björn endast jagas under mycket strikt kontrollerade former. Den främsta anledningen till att licensjakt på björn tillåts är just för att skydda skador på exempelvis renhjordar och andra tamdjur, men man skjuter också av björnar för att reglera deras antal.

Det är länsstyrelserna runt om i Sverige som, på uppdrag av Naturvårdsverket, fattar de beslut som rör björnjakt. Om man planerar att ge sig ut på björnjakt måste man därför hålla koll på vad som gäller i just det län man befinner sig i, eftersom reglerna kan se olika ut i olika län. En sak som är viktig att veta är till exempel hur många björnar som finns kvar på tilldelningen i just det område man har tänkt jaga, det vill säga hur många björnar som får skjutas.

Oavsett län ska man dock alltid skicka in en ansökan om skyddsjakt om man planerar att skjuta en björn som man anser utgör ett hot mot ens boskap eller egendom. Länsstyrelsen måste medge tillstånd för skyddsjakt för att man lagligt ska kunna skjuta björnen, och huruvida ansökan medges eller inte bedöms från fall till fall – det finns med andra ord inga garantier att man tillåts jaga björn.

Det enda andra sättet att jaga björn är genom licensjakt. Länsstyrelserna fattar beslut varje år gällande hur många björnar som får skjutas. Den enda grundregeln är att licensjakten aldrig får bli så omfattande att antalet björnar i länet understiger Naturvårdsverkets miniminivå. Licensjakt sker bara i de områden i Sverige som har en tät björnstam.

Vargar är ett omstritt ämne idag. Vissa anser att vargen ska få leva ifred, medan andra anser att den ska hållas i en kontrollerad stam. Vissa andra anser att den helt ska utrotas. Det finns idag beslut om att det ska fördrivas licensjakt på varg i vissa områden och det finns både fördelar och nackdelar med detta. När det gäller vargarna som skjuts under jakten måste alla dessa besiktas av länsstyrelsen. Den som skjutit vargen får behålla dess skinn om denne vill, men den flådda kroppen måste skickas i helhet till SVA. Där obduceras vargen för att dess hälsostatus ska fastställas. Det är också här man tar reda på hur gammal vargen är, samt vilket kön den har. Det tas också ett vävnadsprov på vargen och detta skickas sedan vidare för att man ska kunna analysera vargens gener och släktskap. Vargjakten är dock inte helt lätt att genomföra för jägarna.

Våld och otrevligheter

Den omtalade vargjakten ledde till konflikter redan när beslutet om den togs. Dessa handlade mestadels om att många vill ha vargen kvar och att de anser att det inte finns tillräckligt med vargar för att de ska skjutas av. När jakten sedan påbörjades har flera jägare utsatts för hot och många har därför avstått från att ge sig ut på jakt. Några av de jägare som varit ute har utsatts för trakasserier, våld och sabotage. Flera har fått sina bilar förstörda. Bland annat har däcken förstörts och vissa bilar har man slagit in rutorna på. Många jägare har fått höra glåpord och annat. Andra har fått rent fysiskt våld emot sig när personer kastat saker eller attackerat jägarna. Det har därför många jägare som räds för att åka ut och jaga vargen. Man kan ha förståelse för att människor protesterar mot jakten men det är inte lika lätt att förstå att några av dessa väljer att ta till olagliga metoder för att försöka stoppa jakten. Många av dessa personer är inte heller pålästa om jakten, och vad som kan hända om vargens stam inte hålls nere.

Hur går jakten till?

Jakt på varg går inte riktigt till på samma sätt som jakt på andra djur. När man ska jaga vargen kan man till exempel inte bara släppa en hund och låta den driva fram vargen. Vargen måste stötas upp av en eller flera människor och sättas i flyktbeteende innan man kan använda en hund för att jaga den. Om man bara släpper in en lös hund kommer vargen att gå till attack. Om man ska jaga är det viktigt att kunna kommunicera med varandra. Att hyra komradio är enkelt och smart om man inte har en egen. Radioapparater är ofta relativt dyra och om man inte jagar så ofta kan man enkelt hyra en radio just för de tillfällen man ska ut. Det kan man ofta spara en hel del pengar på. När man jagar varg är det viktigt att vara lite extra försiktig eftersom vargen lätt kan bli trängd och gå till attack.

Bäverjakt är kanske inte den vanligaste formen av jakt, och inte det första man kommer att tänka på när man tänker på jakttroféer (då dyker sannolikt älg eller björn snarare upp i huvudet), men det är en jaktform som är viktig för samhället och för naturen.

Bävern är som bekant en gnagare som bygger sina hem i form av dammar. Dessa är viktiga för naturen, men kan också ha negativ inverkan på skog och mark genom att dammarna orsakar översvämningar som dödar hela skogsområden. En anledning till att man bedriver bäverjakt är därför för att kontrollera deras bestånd och var exakt de bygger sina dammar.

Bäverjakten är dock hårt kontrollerad, vilket till viss del beror på bäverns historia i Sverige. Faktum är att bävern tidigare var så hårt jagad i Sverige att den utrotades helt. Detsamma skedde i många andra länder i Europa. Det var bäverns skinn och dess gäll som gjorde att den jagades så intensivt. Bävern var således borta från Sverige i dryga tjugo år, innan man återinplanterade den. En inventering av bäverns bestånd i Sverige gjordes sedan år 1977, och den visade att återinplanteringen varit framgångsrik: det fanns då runt 40 000 bävrar i Sverige.

Idag är antalet bävrar närmare 130 000, och enligt en uppskattning från Svenska Jägareförbundet har ungefär mellan 5 000 och 10 000 bävrar skjutits årligen i Sverige. Det är färre än bäverstammens årliga tillväxt, vilket betyder att bävrarnas antal kommer att fortsätta växa.

När man jagar bäver måste man ha ett särskilt tillstånd från länsstyrelsen. De områden där man får jaga bäver blir allt fler i takt med att bäverbeståndet ökar och sprider ut sig i landet, men man ska fortfarande vara försiktig, och försäkra sig om att man jagar med tillstånd och under rätt period. De vanligaste metoderna för att jaga bäver är vak- eller smygjakt. Gryning och skymning är de bästa tiderna på dagen att jaga, då bävern är aktiv. Fällor är också ett effektivt sätt att fånga bävrar, men för detta krävs ytterligare ett tillstånd, samt att man har gått en särskild kurs i bäverfångst. Detta för att man ska minska risken att fånga utter i fällorna, istället för bäver. Även om man har gått kursen och har tillstånd gäller det endast för att fånga bävrar som gör skadegörelse, exempelvis genom sitt dammbygge.

En sak som bäverjakt har gemensamt med annan typ av jakt är att det är en ganska dyr hobby. Utöver de kostnader som det innebär att skaffa jaktlicens och köpa ett vapen, måste man också regelbundet införskaffa ny ammunition och uppdatera sin utrustning. Om man skulle behöva ta ett mindre lån för att ha råd med årets jakt kan man därför gå in på https://enklare.se/, där det enkelt går att låna precis den summa man behöver. Det gör att det också blir enklare att betala tillbaka lånet när jakten väl är över.

Allt fler personer upptäcker idag tjusningen med jakt. Jakten kan bedrivas från torn, eller från markpass där jägaren sitter eller står i marknivå. Under en jaktdag kan det ta lång tid innan det händer något, och det kan bli många timmars väntande på ett pass innan antingen jägaren själv eller någon annan ser eller hör ett djur. Men vad ska man göra under denna tid? Eftersom att djur inte kommer fram om man inte är tyst är det inte direkt läge att prassla med saker eller gå runt. Om man däremot väntar på att hundar ska driva fram ett djur och den är långt borta kan man låta lite. Om man har sällskap på passet kan man till och med prata lite. Vissa jägare passar till och med på att sova en stund om inget händer! Men vad mer kan man egentligen hitta på när man står eller sitter där.

Hur fördriver man tiden?

Jakt kan bedrivas både när det är varmt och när det är kallt. Om man får ett pass där det finns ett väl inbyggt torn som har tak och skyddar mot väder och vind kan det vara ganska mysigt att sitta där. förhoppningsvis är du ensam och hör bara skogens olika ljud. Det är svårt att inte slumra till en liten stund. Många jägare tar med sig en termos kaffe och några smörgåsar att äta när det drar ut på tiden. Det får dagen att gå lite snabbare. Andra sitter där och bara tar det lugnt och kommer bort från vardagen ett tag. Vissa jägare tar med sig en bok eller tidning och läser i den på passet, i väntan på att något ska hända. Om man har ett markpass kan man också röra lite på sig, vilket kan vara en fördel om det är riktigt kallt ute. Då kan det också finnas möjlighet att sätta sig i bilen och få lite värme om kylan blir alldeles för påtaglig och man mår dåligt av den.

Underhållning i mobilen

Idag blir mobiltäckningen bättre på många håll och ibland kan man ha bra täckning även mitt i skogen. Det gör att många jägare kan finna nöje och tidsfördriv i telefonen. För den hockeyintresserade finns det till exempel en nhl shop i mobilen där man kan köpa saker. Dessutom finns det flera spännande spel man kan spela både med och utan internetuppkoppling. Många har även möjlighet att jobba i mobilen och då kan det vara en mycket bra idé. Det blir också mer och mer populärt att handla via mobilen och det är också något som många passar på att göra när de väntar. Andra tar helt enkelt fram mobilen och läser lite nyheter, går in på sociala medier, läser meddelanden eller något annat. Det finns också många som väljer att lyssna på musik för att kunna slappna av ordentligt. Jakten är för många ett nöje som inte per automatik innebär att man måste skjuta något varje gång.

Jakten har väckt en stor debatt i många länder, inte minst tjuvjakten som förekommer i Afrika där hänsynslösa metoder dödar och torterar noshörningar och elefanter på savannen. Och tjuvjakten förekommer inte bara på den afrikanska kontinenten. Även här i Sverige får man höra om tjuvjägare som hänsynslöst struntar i regler och jakttider.

Många djuraktivister säger sig även värna om djurens rätt och anser att jakt är något som utförs av barbarer som har noll känslor för naturen. Många låter känslorna styra helt i debatter som denna men i sådana här viktiga frågor måste även förnuftet spela in.

Men om man försöker se till historien och även till hur djurbestånden påverkar människan och även andra djur, kanske man även kan se fördelarna. Att jaga är nämligen inte bara en hobby utan för med sig positiva aspekter också. Fördelarna och nackdelarna med jakt kan verka många men en sak är klar – jakt behöver bedrivas i någon mån för att dels föda befolkningar, dels hålla ordning i naturen och förhindra uppkomsten av andra skador på både djur och människor. Det viktiga är att hålla sig till reglerna om djurskydd och att låta djuren leva och föda upp sina ungar på rätt sätt innan de dödas. I Sverige har vi hårda regler om detta och de flesta följer faktiskt bestämmelserna helt och fullt.

Kläder

Alla jägare vet vikten av rätt utrustning och betydelsen av att bära rätt kläder för alla väder. När man är i skogen kan man dra på sig skrapsår och skador och då är det viktigt att ha på sig heltäckande plagg så att man inte får infektionssjukdomar.

Jaktkläderna måste stå emot både blåst och hårt regn och samtidigt skydda mot insektsbett och slitningar. Samtidigt måste de vara varma på vintern och lättare på sommaren. På vintern kan man använda underställ som samlar upp fukt och håller kroppen torr och varm.

Tillbehör

Förutom kläderna behövs naturligtvis tillbehör som kikare, hundpejl, jaktglasögon och hörselskydd.

När man avfyrar ett skott kan hörseln komma att påverkas rejält och att drabbas av tinnitus är inte något som en jägare vill uppleva.

Kostnad

Man brukar säga att en bra jägarutrustning kan gå på ca 25 000 kronor och eventuellt ännu mer om man vill ha den allra senaste och bästa utrustningen. Till de dyraste produkterna räknas vapnet samt kikarsiktet men man kan naturligtvis leta rätt på en bra begagnad utrustning på andrahandsmarknaden för att få ner priset en aning.

Om man vill ge sig ut och jaga i skog och mark och ha fördel att använda jaktvapen, måste man ta jägarexamen. Det innebär att man studerar ett antal timmar och gör ett teoretiskt prov samtidigt som man lär sig skjuta. För att ha tillstånd att hantera ett gevär eller vapen, måste man även göra praktiska prov som innebär att man visar sin färdighet med hagelgevär och kulgevär. Kulgeväret sker dessutom både för högvilt och som grundprov.

Teori och praktik

Det teoretiska kan man välja att studera antingen på egen hand eller via Studiefrämjandet som lärarledda kurser. Men om man föredrar att köpa boken själv kan man läsa i hemmets lugna vrå och sedan kontakta en provledare där man har lärt sig att skjuta, dvs på skjutbanan. Dock ska man undvika kursledare och institut som säger att alla blir garanterat godkända eller att böcker och material inte behövs. Bäst är att kontakta Svenska Jägarförbundet och se vilka aktörer de godkänner och välja en av dem.

De praktiska proven gör man med en ledare på skjutbanan.

Jaktkort

Förutom licensen måste man även betala ett statligt jaktkort för att få tillstånd att jaga. Det kostar ca 300 kronor per år.

Bågjakt

Detta är helt enkelt jakt med pilbåge. I USA och Kanada är det fortfarande stort, men i Sverige förbjöds det redan 1938, trots att det är en gammal jaktmetod. Nu försöker man ta upp det på nytt med moderna bågar givetvis och många ansökte om tillstånd, bara för några år sedan. Dock har inget beslut tagits än av Naturvårdsverket.

Bågjakt förekommer emellertid i många andra europeiska länder, bl.a. när man jagar bävrar eller fisk. Då används även en lina eftersom bytet lätt kan försvinna med strömmarna. Den vanligaste bågen heter krafthjulsbåge som är enkel att hålla. Förr i tiden användes armborst som är betydligt mer otympliga.

Jakt med vapen

När det gäller jakt med skjutvapen, finns det några vanliga modeller att välja mellan. Man brukar tala om främst tre jaktvapen.

• Kulgevär
• Hagelgevär
• Enhandsvapen

Enhandsvapen används ofta för mindre djur och djur i gryt. Kulgevären används olika beroende på i vilken klass viltet befinner sig i. För riktigt högvilt som björn och älg får halvautomatiska kulgevär användas om de högst har två patroner. Om man vill informera sig om vilt och vapen finns fakta att få om alla arter.

Fällor

Man brukar vanligtvis tillverka fällor själv men de finns även att köpa. På Naturvårdsverkets hemsida kan man läsa om alla lagliga fällor som får tillverkas och vilka som inte längre är tillåtna. De flesta fällor brukar man använda vid fågeljakt som exempelvis slagnät för hök och skata eller fångstburar för fasaner och orrar. Men det förekommer också fällor för grävling och mård samt rödräv och mink.

Varje fälla man använder ska följa instruktionerna noggrant och inte orsaka lidande för djuren. Det finns två typer som antingen dödar djuret eller fångar in det. Vissa fällor kräver utbildning men det brukar räcka med jaktkort. Jägarexamen krävs vanligtvis inte.

Jakt har sedan länge bedrivits med hundar som har blivit framavlade för att anpassas efter olika byten och vilt. Många av jaktraserna brukas numera enbart för sällskap, men i grund och botten är många raser skapta för att assistera en jägare på olika vis.

Terrierna

Terrierna härstammar främst från Storbritannien när man kom underfund att de var skickliga medarbetare vid småviltsjakt, både ute i skogarna och hemma vid gården för att jaga bort råttor och ohyra som försökte ta sig in i husen. De är små med en enorm energi och vill gärna försvara sitt revir och hjälpa till.

Jack Russel-terriern är ett typexempel på en god och sprallig jakthund som älskar att driva ut bytet och lämpar sig som grythund. Även tysk jaktterrier och tax har lätt att gå ner i gryt men lämpar sig även som drevhund genom att störa bytet.

Stövare

Stövarna är bra som drevhundar samt till sök och spår. Man kan t.ex. tala om Hamiltonstövare, Gotlandstövare och finsk stövare som räknas som en av de pålitligare raserna inom gruppen. De passar bra till att jaga hare och räv samt rådjur genom att de först spårar upp viltet för att sedan driva det närmare jägaren.

Retrieverhundar

Labradoren, long coated retrievern och golden retrievern är alla snälla och vänliga raser som dock älskar att apportera i vatten, vilket gör att de är perfekta till fågeljakt och som eftersökshundar.

Settrarna

Som stående fågelhund brukar man använda engelsk setter eller irländsk setter. De är eleganta, smala och ordentligt uthålliga. Man brukar prata om stående respektive skällande fågelhundar och settrarna är framför allt en stående fågelhund som ska fatta stånd och resa viltet.

Settrarna är mycket vänliga och nyfikna hundar som däremot kräver mycket motion och träning samt dressyr och lydnad.

Älghundar och hundar som specialiserar sig på rovdjur

De hundraser som används vid älgjakt, tillhör de äldsta raserna då älgjakt och jakt på högvilt är en gammal jaktmetod. De vanligaste raserna är karelsk björnhund, den svenska jämthunden och lajkorna. De tillhör allihopa gruppen nordliga jaktspetsar och är modiga, robusta och har mycket bra orienteringssinne. Dessa raser är mycket krävande och vill gärna jaga och arbeta. De används främst för löshundsjakt, vilket innebär att den letar upp bytet och signalerar till jägaren att det finns något att hämta.

I alla tider har människan jagat för att få föda, hudar eller troféer men även för att döda skadedjur som inkräktat på de egna djuren som t.ex. räv eller varg. Från början användes spjut eller pilbåge samt fällor och nät för att fånga in djur och sedan döda dem på plats. Numera brukar människan oftast jaktvapen även om fällor också förekommer. Jaktetiken på olika vilt är grundligt omdiskuterad och metoderna som förekommer tas ofta upp som hett ämne.

Det finns flera olika jaktmetoder som sträcker sig till olika vilt och här nedan följer en liten sammanfattning av de vanligaste.

Drevjakt

Drevjakten förekommer på olika sätt. Förr i tiden kunde man använda människor till att driva bytet mot skyttarna genom att föra oväsen med olika redskap som skramlor eller helt enkelt med sin egen röst. Men det vanligaste hjälpmedlet idag är hunden som med sitt skall och irriterande sätt, lockar in bytet mot jägaren eller fällan.

Drevjakt används mycket på hjort och vildsvin men även rävjakt är vanligt och ibland gäller det även älg.

Grytjakt

När man vill få ut vilt ur sina gryt eller hålor, används vanligen en jakthund som går ner i grytet och jagar ut bytet. Djuren som jagas är vanligtvis grävling, räv eller kanin, dvs småvilt och de vanligaste hundarna som dessutom är framavlade för att gå ner i gryt är terriers, taxar och bassethundar. De är små och ettriga och är inte rädda för att besöka boplatserna.

Grytjakt brukar dock ta längre tid än vanlig jakt, men anses emellertid som en skonsam metod, då djuret inte behöver lida eller bli nervösa för lång tid, som exempelvis vid jakt med fällor. Det är också enklare att inte ta miste på byte, då man vet att just i detta gryt finns den typen av vilt man är ute efter. När man är ute i skogen på måfå, kan det lätt hända att man siktar på fel djur eller att olyckor inträffar.

Skyddsjakt

Vid skyddsjakt är målet egentligen att skydda platser eller föremål av mänskliga intressen som riskeras att förstöras eller dödas (om det gäller andra djur) av vilt. Normalt måste man följa lagen för jaktsäsong eller fridlysta arter, men under skyddsjakten gäller inte det. Det kanske beror på att en djurart har blivit alltför många och orsakar trafikproblem eller dylikt. Då behöver man skjuta av några individer i beståndet.

Skyddsjakt kan i vissa fall enbart förekomma under en viss del av året om det gäller speciella rovdjur, men djur som råttor och vildkaniner får skjutas året runt. Rovdjur som angriper andra djur som hålls av en ägare, t.ex. på en gård, får skjutas direkt och behöver inte följa några regler vad gäller tidpunkter.

Småviltsjakt vs högviltsjakt

Högvilt är en beteckning och ett samlingsnamn på större eller “ovanligare” djurarter som enbart får skjutas med ammunition av klass 1. Exempel är varg, björn, vildsvin, knubbsäl och myskoxe.

Småviltsjakt är istället jakt på de lite mindre djurarterna som hare, grävling, rådjur och räv samt fågel.